Lika glad och pigg som igår kom jag till stallet i morse. Gjorde det som skulle göras och gjorde klart Halo för ridturen. När jag borstade henne upptäckte jag några ruvar på ena sidan av munnen ned mot hakan. Jag började undersöka mer och upptäcker att på andra sidan är hon svullen precis nedanför mingipan där bettet sitter. svullnaden sträcker sej ned en bit över underläppen och mynnar ut i ett sår som påminner om ett våtexem under hakan. Själva svullanden är full i stygga munsprickor som både ser onda och irriterande ut. Som tur är reagerar inte Halo på dom, mer än att det verkar nästan klia lite...

Jag känner bara en tung klump i magen. Stackars Halo!!

Igår kväll var hon fin och inte ett dugg konstig, och eftersom jag torkade ur hennes ögon och näsaborrar som jag alltid gör, så vet jag med all säkerhet att det inte var tillstymmelse till sår och svullnad igår kväll.

Något har gjort att "munsåret" blommat upp under natten och spruckit.

Hon var ju lika nöjd, matte började ju greja, tvätta och kleta en dryg timme, bara bonus tyckte hon!  Jag var inte lika glad eftersom jag ser framför mej ett svårläkt munsår som irriterar henne och förstör för ridningen.   vart det kommer ifrån har jag ingen aning, hagen är kliniskt ren från konstiga ätbara saker och några sår fanns inte igår. En liten spricka eller ett stick som gett upphov till det hela trodde veterinären, jag kan bara hålla med.

Så nu smörjer vi och pysslar.

I morgon ska jag prova att sätta på Halo ett ponnyhackamore för att kanske kunna rida henne lite ändå tills det läkt lite och svullanden gått ned. Bara det läkt så det inte är sprickor så fungerar antagligen vanliga tränset utan remontnosgrimman eftersom det är nedanför där bettet sitter. Det märks om Halo anser att hackamore är superhiss, superdiss eller bara superkul när piloten inte har någon ratt och nödbroms kvar ;)

Jag kan inte låta bli att fundera över om det var därför hon var sådär som hon var igår när vi skulle rida iväg. Visserligen var hon glad och full i bus när hon hittade på sina dumheter, men det kanske utlöstes av en liten irritation som hon kände där i mungipan... stackars liten i så fall!

Hur som helst, himla tråkigt men det upptäcktes ju snabbt och bara jag får bukt med det snabbt för Halos skull så är allt som det ska   

//Maria

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Känner ni igen er?  Förväntningarna, planeringen, tankarna, målen och framförallt, den pirrande glädjen i magen.  Det är dags att börja klåttra ned årets säsong i kalendern och spika de viktigaste tävlingarna för året.  Än är det lite gles...

  (Bild tagen i höstas)     Bättre sent än aldrig!  Idag har jag i panik äntligen kommit ihåg att köpa en ny almanacka. Telefoner i all ära, men när det gäller mej så är det bara en vanlig, tjock och gärna lite klumpig almanacka som gäller...

Det har gått veckor med låga grader ute. Nu tänker ni "Ja, nu klagas det för att det är kallt. Sist hon gjorde ett blogginlägg var det november och hon längtade efter vintern". Jag ler lite och håller med er, man klagar lätt. Men just nu tycker jag ä...

Det kommer dagar som man verkligen inser hur mycket våra hästar betyder för oss, och hur fruktansvärt ont det gör i oss när de inte mår bra.  Senaste dygnen har varit kritiska för en väns häst och tillsammans har de kämpat mot klockan och tiden. Id...

     Det finns vissa anledningar till att absolut inte tycka om November. Lera, mörker och rusk.  Men så igår var det en fantastisk vinterdag med -8 grader och sol. Dagen bjöd på en härlig promenad med Kenzie och ett minst lika härligt pass i tö...