Uppe tidigt för att komma till stallet i god tid för att hinna fodra, släppa ut, pyssla och rida. Halo fick frukost och njöt av att bli ompysslad under tiden. Jag sadlade och vi gick ut. Hon var på hugget och trampade lite när jag satt upp och krånglade för att hitta ena stigbygeln under fleecetäcket. Hon står stilla, men till slut står hon nästan och vibrerar på stället när hon vill iväg, knasfia!

Och knasfia var det, för efter 25-30 meter började hon slingra sej lite med bogen och när jag mötte upp med en skänkel och ett ledande tygeltag krullade hon ihop sej, spetsade öronen och visade att hon minsann inte glömt hur man gör busiga ponnystuds!   Efter sådär 5 minuter i lätt Rodeo på samma fläck så var det bara att inse, dagens uteritt blir ett pass i ridhuset för att göra av med lite energi.

Väl där var hon jätte fin, lika härlig som igår men det krävdes många många fler övergångar och halvhalter innan hon lyssnade lika lyhört. Räddningen blev serpentiner med volter och övergångar samt tempoväxlingar.

Efter det kunde vi jobba tillsammans igen och hon var mer än måttligt nöjd när han halvsom taktade även på hemvägen.

Hon kändes fin, ändå är jag lite förvånad över hennes busryck, det var längesen hon bjöd på en sådan uppvisning och det har varit ytterst få gånger som det ledande tygeltaget och en liten påminelse med skänkeln räckt för att fortsätta fram när hon tänker på maten därhemma senaste året. Jaja.. Hon var mjuk och fin när red vårat pass och antagligen var det bara en överladdad och morgon pigg Halo som påminde om att hon faktiskt bara är 4 år än.. ;) 

//Maria

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Känner ni igen er?  Förväntningarna, planeringen, tankarna, målen och framförallt, den pirrande glädjen i magen.  Det är dags att börja klåttra ned årets säsong i kalendern och spika de viktigaste tävlingarna för året.  Än är det lite gles...

  (Bild tagen i höstas)     Bättre sent än aldrig!  Idag har jag i panik äntligen kommit ihåg att köpa en ny almanacka. Telefoner i all ära, men när det gäller mej så är det bara en vanlig, tjock och gärna lite klumpig almanacka som gäller...

Det har gått veckor med låga grader ute. Nu tänker ni "Ja, nu klagas det för att det är kallt. Sist hon gjorde ett blogginlägg var det november och hon längtade efter vintern". Jag ler lite och håller med er, man klagar lätt. Men just nu tycker jag ä...

Det kommer dagar som man verkligen inser hur mycket våra hästar betyder för oss, och hur fruktansvärt ont det gör i oss när de inte mår bra.  Senaste dygnen har varit kritiska för en väns häst och tillsammans har de kämpat mot klockan och tiden. Id...

     Det finns vissa anledningar till att absolut inte tycka om November. Lera, mörker och rusk.  Men så igår var det en fantastisk vinterdag med -8 grader och sol. Dagen bjöd på en härlig promenad med Kenzie och ett minst lika härligt pass i tö...