Direktlänk till inlägg 11 oktober 2014
Bilden är Malins, lånat :)
Lördag morgon! Jag, Linda och Malin gav oss upp för ett dressyrpass innan westernkursen började klockan 9.00 Egentligen skulle vi träna för Agneta idag, men eftersom det spöregnat flera dagar och ridbanorna var lervälling fick vi ställa in. Ridhuset är upptaget med kursen hela dagen.
Jag provade en hemlånad sadel, en Frank Baines OMNI 17", precis en sån jag har men min är större i sätet. Och vilken skillnad på ridning det blev! Halo bara dansade fram, och blev så lätt och fin för hjälperna, speciellt i galoppen blev det stor skillnad. Lätt att få fram, och ännu lättare tillbaka! Jag satt bara där. Störst skillnad var det med knästöden som passade mej, jag hamnade inte i framvikt som jag tidigare gjort. Så nu är det fakta, jag MÅSTE byta sadel!
Dagens pass blev mycket tempoväxlingar, och en del lång och låg form växlat till den högre arbetsformen. Hon var jätte duktig! Det enda hon inte fick någon stjärna för var när hon la öronen åt Fiven flera gånger, hon har aldrig varit grinig mot någon! Men min gissning var att hon ville säg att Rio minnsann är hennes, för mot honom var hon lika go mot som vanligt. Knäppfröken!
De andra fick också till ett bra pass, så vi är tre nöjda ekipage idag! :)
Nu ska jag svida om till andra kläder för jag, Daniel och svärfar ska på kantarelljakt!
//Maria
Det kommer dagar som man verkligen inser hur mycket våra hästar betyder för oss, och hur fruktansvärt ont det gör i oss när de inte mår bra. Senaste dygnen har varit kritiska för en väns häst och tillsammans har de kämpat mot klockan och tiden. Id...
Halo är ett SWB sto född Maj 2010
Bocelli-Amiral
Jag köpte Halo som 2-åring 2012, då oinriden och grön. Det var kärlek vid första ögonkastet!
Vi började vår resa ihop där och då. Halo är en fantastisk häst, vän och tävlingskamrat som alltid har öronen spetsade, oavsett om det är tandläkaren som kommer eller om det är träning på gång.
Hon är den som alltid vill vara i centrum för kel och hon oerhört snäll mot allt levande. Men lika lugn som hon är på marken, lika het kan hon vara i ridningen. Vissa dagar håller vi bara i hatten och försöker hänga med. Skulle Halo själv få bestämma skulle dagen kantas av träningar, pyssel, besök av trevliga hästmänniskor i alla dess former (helst hovlagaren) och bus i hagen.
Halo är en på miljonen och kommer oavsett vad som händer alltid stanna hos mej. Förhopnningsvis kommer vi visa framfötterna på dressyrbanorna, om inte så hinner dom i alla fall se svansen ;)