Direktlänk till inlägg 7 oktober 2014
Klockan ringde 05.30 i morse, men då var jag redan vaken efter en natt med orolig sömn och svårt att överhuvudtaget somn, så jag var i full färd med att styra till kråkboet på huvudet när väckarklockan ringde.
Starx därpå ringde Malin och vid 06.00 plockade hon upp mej påväg till stallet.
Vi gjorde klart Fiven och lastade, sen rullade vi iväg mot Karstad.
Fiven skulle få utprovat ett ny sadel och jag var på jakt efter nya dressyrstövlar och ny kavaj.
Vi fick fram flera fina sadlar och efter mycket provande fick Malin med några hem för att fundera. Prestiges låg bäst, och blev en favorit! Vi lastade Fiven när vi var klara (Han var såå himla duktig med allt som hände runt omkring med traktorer, travhästar och morgon ståhejjet på en stor travbana). Jag strosade runt och kikade lite, självklart lyckades jag ju snubbla över en dressyrsadel som blev med hem för prov. En sånn jag redan har, men snäppet mindre i sätet. Min är för stor och jag trivs inte så bra i den, tyvärr. Sadeln i sej är så fin!
Jag provade ut en Kavaj och kunde till slut bestämma mej för en Pikeur Diana, fast jag velade mellan Radina och Romina i flera veckor. Så är det ju alltid! Marinblå blev den, väldigt nöjd!
Jag har ju haft minst lika stor besultsångest om vilka dressyrstövlar jag ska välja, och idag blev det enkelt. Igår gick min stövel hemma helt i sönder, och på Färjestad fanns bara Cavallo Grand Prix som alternativ. Jag gillade dom och har hört mycket bra om dom, så även ett par sånna med extra hög båge fick bli med hem. Tanken var ett par billigare träningsstövlar vid sidan av för att inte slita på tävlingsstövlarna, men de hade inga bra alternativ. Då blev det ett par Mountain Horse vinterridstövlar istället, snygga och lätta i modellen! Nu slipper jag frysa. Mina bruna träningsstövlar står dock fortfarande kvar på listan.
Jag är väldigt nöjd med grejerna och hoppas jag förblir det när jag provridit i dom.
Glada brudar vände hemåt vid 11-tiden på förmiddagen. Bilen var fullproppad med sadlar och hästsaker. Perfekt :D
Under eftermiddagen blev det en ridtur, tyvärr kunde jag inte prova sadeln för det regnade ordentligt och ridhuset var bokat, så det får bli under helgen. Men jag är rädd att jag blir helt såld, det blev jag i butiken i alla fall. Förhoppningsvis ligger den riktigt bra på Halo också. Det får vi se när vi provar.
Halo var i alla fall väldigt mjuk och framme vid bettet, hon kändes fin sen igår. Vi var inte ute jätte länge i busvädret som mötte oss dock, det blåste upp ordenltligt. Men vi fick jogga ut träningspasset och efteråt fick Halo njuta av lite massage.
Lyx!
//Maria
Det kommer dagar som man verkligen inser hur mycket våra hästar betyder för oss, och hur fruktansvärt ont det gör i oss när de inte mår bra. Senaste dygnen har varit kritiska för en väns häst och tillsammans har de kämpat mot klockan och tiden. Id...
Halo är ett SWB sto född Maj 2010
Bocelli-Amiral
Jag köpte Halo som 2-åring 2012, då oinriden och grön. Det var kärlek vid första ögonkastet!
Vi började vår resa ihop där och då. Halo är en fantastisk häst, vän och tävlingskamrat som alltid har öronen spetsade, oavsett om det är tandläkaren som kommer eller om det är träning på gång.
Hon är den som alltid vill vara i centrum för kel och hon oerhört snäll mot allt levande. Men lika lugn som hon är på marken, lika het kan hon vara i ridningen. Vissa dagar håller vi bara i hatten och försöker hänga med. Skulle Halo själv få bestämma skulle dagen kantas av träningar, pyssel, besök av trevliga hästmänniskor i alla dess former (helst hovlagaren) och bus i hagen.
Halo är en på miljonen och kommer oavsett vad som händer alltid stanna hos mej. Förhopnningsvis kommer vi visa framfötterna på dressyrbanorna, om inte så hinner dom i alla fall se svansen ;)